Sliten och en cykelhistoria.

Efter de senaste veckornas upptrappade träning har jag en lugnare vecka. Det känns helt rätt med upplägget men jag har alltid svårt att ställa om efter en hård period, det gäller även dagarna efter tävling. Kroppen är i obalans och det surrar i benen.

Igår cyklade jag till och från jobbet på damcykeln av märket Läckö, som jag fö vann i det trevliga Bianchiloppet 2013.

Den cykeln har en historia i sig.

Jag fick hjälp av en kille, som jag inte var bekant med, att få in cykeln i bilen. Det var lite meckigt så det tog ett tag och vi hann bekanta oss. Jag frågade tex om han också var cyklist. Han sade att han inte cyklade så mycket nu mer men att han var ordförande i den lokala klubben. När vi fick igen bagageluckan tackade jag för hjälpen och ett trevligt arrangemang.

Två månader senare dök samma kille, som hjälpte mig med damcykeln, upp på SM i Åstorp. Vi hejade och pratades vid. Keith, som också var med, undrade hur jag känner Glenn Magnuson (bland annat Giro d’ Italia etapp vinnare).

Först då slog det mig att Glenn var Glenn.

Cykelutställning

I lördags var vi på en utställning med handbyggda cyklar. Det var tekniskt fantasifullt men ingen som föll mig i smaken.

Läcköhojen sitter säkert. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s