Har man tid att träna?

När man är mitt i karriären eller när man fått tillökning i familjen. 

Rent spontant är det lätt att tänka ”dygnet har för få timmar för att hinna med att träna”. Men det finns tid över, det gäller bara att se möjligheterna, planera, offra och tulla på bekvämligheten. 

Planera och prioritera.

Träning får alla att må bättre, visst är det så? Vem har någonsin ångrat ett träningspass som blev av? Det är nog snarare så att de flesta av oss tänker på den träning som inte blev av. Det är värt att planera och prioritera om för att få träna.

Ett sätt är att utnyttja morgnarna, när övriga i familjen sover kan man smyga ut för ett pass och samtidigt njuta av en dag som gryr. Många tänker säkert ”men just morgnar är jag för seg, jag har svårt att komma upp och kroppen är inte igång så det är inget för mig”. Jag har själv tyckt att det är svårt men har lärt mig älska morgonträning. Numer kan jag till och med få till intervaller i ottan. 

Ett annat tips är att skriva upp vad du gör med din tid under några dagar för att sedan utvärdera och se om du har tidstjuvar. Om du gör sånt du vill med din tid? Hamnar tv/ soffa/städande osv alltid först i prioriteringsordningen och går det i så fall styra om ett par timmar till träning? Ja, allt är upp till dig, det finns alltid möjligheter.

Dagens cykelpass i ottan. 

Det är en stor omställning för mig att behöva ta hänsyn när jag vill träna. Sedan vår bebis anlänt är jag beroende av att Keith kan ta hand om henne. Just idag hade han guidning med ett gäng cyklister från 8,30 och resten av dagen, vilket innebar att min chans till ett utecykelpass var att bege sig tidigt. Så klockan 7 hade jag bytt om, ätit en banan,  ammat och lade ner henne i sängen kind mot kind med Keith. Det såg verkligen ut att bli en mysig dotter-pappa stund.

Det kändes kyligt när jag begav mig (sex grader) men eftersom solen sken blev jag snabbt varm. Jag cyklade Hångerrundan, en standardrunda, för att ha koll på att hinna hem till utsatt tid för ”byte”. Benen kändes jättepigga på vägen ner till Hånger där jag vände hem och förstod varför. Medvind dit och sedan möttes jag av motvind plus att det var tungcyklat på den gamla banvallen som fått sig ett nytt lager grus. Det störde mig dock inte ett dugg, det var bara härligt att få ta i ordentligt. Och lägg därtill strålande sol. Jag är ingen soldyrkare, ibland kan jag tom känna mig besvärad av solen. Men cykling i sol är magiskt på något vis. Det är en perfekt match.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s