Längtar tillbaka.

Både jag, Keith och Loveli längtar tillbaka redan. Kroatien i våra hjärtan. Och till på köpet mina rötter. Jag kände mig hemma på ett trivsamt vis i Pirovac. För mig är storstad, trängsel och stress slöseri med tid och energi, livet i den lilla havsnära byn passade perfekt. Mina sinnen fylldes och tog in detaljer och skapade en stämning inom mig. Doften från bagerierna, smakerna, affärerna där man handlar bakom disk, tanterna med sjalar och krökta ryggar, glassen, traktorerna, tobaksdoften, cevapcicin, vinrankorna, kakorna, gästvänligheten, språket, gubbarna som sörplar kaffe på café i timmar, burek, kiosken som sålde tidningar, de lösdrivande hundarna, fikonträd, ljudet från syrsorna och mycket mer tog minnet tillbaka till tiden då vi var och hälsade på farmor och farfar i Kroatien. 




Det är en ynnerst att Loveli kan få ha med sig sin morfar på resorna. De är riktigt goda kompisar och verkar njuta i varandras sällskap.


Pappa verkade också trivas i gänget och kom snabbt in i gemenskapen. När jag tänker på det så var det ett tag sedan vi åkte på cykelresa tillsammans med vänner. Det är roligt att kunna vara en samling lika och olika människor som reser och tränar tillsammans. Vi skapade en harmonisk stämning i vår lägenhet och trivdes bra ihop med Pelle och Vilhelmina. Att Pelle plockade ur diskmaskinen och fixade frukost varje morgon var ingen som störde sig på. Det var givetvis väldigt tacksamt. Veckan var helt ”öppen” men ändå skapades vissa rutiner. Vi cyklade på förmiddagarna. Oftast handlade Johan färskt bröd om morgonen, Fredrik körde bussen, Keith läste kartan på rundorna, vår lägenhet fixade luncher och kokade kvällskaffet osv. 


Vi märker att Loveli tycker det är roligare och är med mer för var semester. Hon älskar att vara ute och upptäcka allt nytt naturen visar henne. Allt hon ser och får tag i vill hon ha i munnen så det gälller att vara med och ha uppsikt precis hela tiden. Helst vill hon träna på att stå och gå med vår hjälp. Hon vill att vi ska vara med och leka och läsa böcker men äter gärna själv. 

Den här resan fanns inga badmöjligheter för Loveli, det var synd. Dock tog jag mig mod till att bada i havet, 16 grader kallt. Friskt.


Hundar och katter har blivit väldigt spännande för Loveli. Den här hunden låg på samma ställe när vi började vår vandring som när vi kom tillbaka två timmar senare. Den var så still att loveli inte förstod att den var på riktigt.


Jag tog med pappa och Loveli på en längre vandring längs med havet och på de stigar vi cyklat på. Det gillades men efter det var han lättroad och nöjd med att ligga i solstolen.


Ja just det. Min fot… den är mycket bättre redan och jag går obehindrat. Skönt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s