Premiär för mig på SM-banan.

Jag har faktiskt inte kört hela SM-banan förrän nu i helgen. När den byggdes var jag gravid med Loveli. Även om jag cyklade hela min graviditet höll jag inte till på stigar, det var uteslutande asfalt- och grusvägar. Direkt efter förlossningen (i höstas) cyklade jag inte heller på ojämnheter, sedan kom vintern och det är först nu jag cyklat mer tekniskt. Ja, sedan har det tagit ett tag för den nya delen att sätta sig också. Med nya delen menar jag de sträckorna som byggts för att ersätta den biten som tidigare kallades ”en och halvan”.

SM-banan i sin helhet har ett bra flow och är kuperad. Det är mycket naturstig, det är rötter, stenar, kurvor, berghällar och branta korta nedförs, ett par olika hopp och ett arenavarv med doserade kurvor, dropp, pumptrack, en lång men snäll stenkista och en brant uppförs.

Det finns några rejäla utmaningar s.k. A-spår och de alternativa B-spåren är snällare men tar längre tid. Jag gav mig inte i kast med någon utav A-spåren och fick hoppa av cykeln och gå vid ett svårt avsnitt.

Det är mycket kurvor och därmed tid att vinna på att kunna hantera sin cykel och behålla fart genom de partierna. Underlaget främjar en heldämpad cykel, jag skulle nästan våga påstå att alla kör varvet snabbare på en FS. Bra syreupptag och starka benmuskler är andra viktiga faktorer som spelar in. Man ska uppförs många gånger och det är många igångdrag och små knyck.

Sammanfattningsvis tycker jag SM-banan är väldigt rolig, lite läskig och rejält svettig.

Banan är i stort sett klar men, såklart kommer det göras justeringar. 





 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s