SM-brons i marathon. 

Ett race att minnas. 

Det är alltid svårt att veta hur detaljerat man ska racerapportera. Jag gör nog en kortversion den här gången (trodde jag när jag började skriva).  Rapporten skulle nämligen kunna bli huuur lång som helst… det var ju ändå Sverige Mästerskapen i marathon som cyklades i lördags. 

Uppladdning.

Nej, fel. Urladdning är mer rätt för den här gången. Jag hade nästan 38 grader feber dagen före och magen krånglade rejält ända till starten och även under tävlingen. Vilket gjorde mig ledsen och jag var gråtfärdig. Det har varit ett stort mål för mig att kunna göra upp om en SM medalj. Jag ville ha haft min bästa dag. 

Självklart var jag feberfri på startdagen.

Jag fick gå långt ner i källaren för att hitta krafter och motivation. Och egentligen förstår jag inte hur jag gjorde för att genomföra tävlingen. 

Banan.

Nio mil. Mest grusvägar, traktorstigar, lite stig och lite asfalt. Två varv på första lopen som var 2,3 mil och innehöll en rejäl backe där det också fanns ett bergspris att spurta om. Efter det ett varv på 67 km, även där en rejäl backe som var på asfalt men stygg och brant. Normalt sett en gynnsam bana för min del. 

Starten var hård.

Det var min första tävling med egen damstart. Jenny och Åsa stod för farthållningen från start, de passerade också mållinjen först i nämd ordning. Att de var starkast för dagen rådde det inget tvivel om. 

Efter ca 2,5 mil kom ett gäng snabba herrar 40 ikapp. Det blev stökigt, ryckigt och jag tappade kontakten. Cyklade resterande del av tävlingen ihop med Nellie. Vi turades om med dragjobbet men höll inte tillräcklig fart för att närma oss tätduon, snarare tappade vi. 

Det kom tillfällen då vi pressade på för att se vad den andra hade kvar. Tex vid andra bergsprisbacken i Övralid, där hade vi egentligen inget för att kampera mer än att trötta ut varandras ben och få se vad som fanns kvar. 

Himlen öppnade sig och regnet öste ner med två mil kvar. Det blev grymt lerigt och slirigt. Glasögonen åkte på och av. Med glasögonen såg jag knappt för lera och vatten och utan likaså.

Målet kom till slut.

Hur som helst så som vanligt har allt ett slut. Även detta race. Faktiskt. Jag kunde avgöra en bra bit ifrån mål och trampade in som en nöjd bronsmedaljör på SM i XCM 2017. Det är ngt som jag säkert kommer att berätta för Loveli om tids nog. Först ska jag lära henne att cykel heter cykel. Nu tror hon att ”cykel” heter ”mamma”, på riktigt! Hon pekar på cyklar och säger mamma.


Här står mitt crew. Fazen vad grymt de jobbade för min skull. En höll gel ifall att jag behövde, en talade om att snart kommer flaska och en höll flaskan och två hejade på. Tack! Det behövs. 

Så här är den oredigerade bilden av mig efter loppet. Ser fridfull ut. För dagen var det här Max vad jag kunde åstadkomma. Men jag jagar vidare efter ädlare valörer framgent, jag var ändå yngst av oss på prispallen så jag har åren framför mig. 

Annonser

Brons på SM i XCM.

SM avgjordes idag i Motala på en nio mil lång bana. Jag gjorde en kämparinsats och lyckades knipa bronset efter att ha kört ihop med Nellie Larsson störta delen av loppet.

Jennie var klart starkast och knep guldet före Åsa som var näst starkast och knep silvret. 


I högra hörnet sticker en av mina fantastiska supportrar fram huvudet. Hon var med och langade ihop med pappa Keith, syster Susann, Ronnie och Filippa. 

SM tävlingarna får mycket publicitet.


Vi märker verkligen ett ökat intresse för SM tävlingarna till detta året. Här är några artiklar och inslag från dagen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=6741266

https://värnamo.nu/nyheter/sm-tavlingarna-har-startat/

https://www.svt.se/


nyheter/lokalt/jonkoping/sm-i-mountainbike-inlett-i-varnamo

SVT play (Efter 2 min)

Imorgon kväll kommer Jenny Rissveds hålla presskonferens och det har lockat både SVT och DN. Roligt.

Intensiv och rolig tävlingsdag.

Det har gått bra med dagens sprinttävlingar. Väldigt fartfyllt och roligt. Samtidigt intensivt och en lång dag. 

Många explosiva ben och hårda närkamper. Allt i strålande sol från tidiga morgon till sena kvällen.









Träning på SM banan

Man kan nästan tro att jag ska köra SM nästa vecka. Jag snurrar runt på banan rätt ofta numer.

Men vet ni, det är för att det är så himla roligt. Bra träning för teknik, benstyrka och hjärtat. Idag körde jag tre varv. Två varv efter varandra 18.01 min respektive 18.02 och ett varv spontant tillsammans med Viktor då jag fotade och filmade på några ställen. 

Efter det for jag hem till Loveli och svärföräldrarna för en snabb lunch. Tempot är högt nu. Jag och Loveli for vidare till Borgen igen för att där möta upp en reporter från Värnamo nyheter. Det gick bra och jag fick en känsla av att de vill rapportera mycket från SM. Håller tummarna för det. 




Frukostmöte 

Idag steg jag upp i ottan, försökte att ta upp Loveli varsamt, bytte blöja men lät henne ha pyjamasen. Lade henne i löpvagnen med en filt om sig och några gosedjur bredvid. Jag märker att hon blir trygg med sina gose, de älskar hon att krama. Vi sprang i sol till Tre Liljor, med en liten omväg blev det fem kilometer. Hon sov hela vägen. Loveli sken som en sol när hon fick syn på Magda. Vi högg in på frukostbuffén och började arbeta med planering för SM. Det är nära nu och tempot på marknadsavdelningen höjs för var dag. Bara några trycksaker kvar att sätta ihop och massor mer information som ska rulla i sociala medier. 

När Magda gått somnade Loveli och jag blev kvar här och passade på att jobba. Nu är det dags att ta löpvagnen hem igen. Vi kommer att göra ett stopp i Apladalen. Dels för att Loveli älskar att kolla på getterna men också för att marknadsföra Apladalen för MTB SMs besökare. Det är en plats man inte ska missa när man besöker Värnamo. 

Hur svårt kan det va? Att cykla. Och att anta SM-banan. 

Jag och Magda roddar med det mesta som rör marknadsbiten för MTB SM 2017.

Det senaste vi producerat är en serie som vi kallar ”Hur svårt kan det va?”. Vår tanke är att kunna inspirera alla att cykla i skogen. Se hur underbart kul det är. 

I detta projektet har vi den äran att få jobba ihop med MTB experten Viktor Magnusson som guidar och inspirerar Syliane Duval att prova på mountainbike på SM-banan. 

Hon är så otroligt tuff och jag blir inspirerad i min cykling -att stå på och anta utmaningen som hon gör det! Syliane har dessutom en sprudlande personlighet och vågar alltid vara sig själv på sitt charmiga vis. Vi hade en rolig kväll när vi filmade och de cyklade. 

Syliane förbereder sig för inspelning


Hur det går får ni följa på Mountainbike SM Facebook. Första avsnittet är släppt!

Enjoy!


Media och kommunikationsarbetet med SM är igång.

Vi hade så roligt och fann varandra när vi jobbade ihop på SM 2016. Jag och Magda alltså. Det är delvis tack vare att hennes arbetsgivare Netmine är med och engagerar sig och sponsrar SM-arrangemanget och delvis bjuder hon till idéellt. 

Det närmar sig med stormsteg.

SM -Sverige mästerskapen i mountainbike avgörs i Värnamo på Borgen Arena 20-23 juli. För övrigt superkul att Värnamo fått förtroendet att arrangera även detta år. 

Vårt (Magdas och mitt) arbete innefattar till största delen media och kommunikationsbiten. 

Inför och även under tävlingsdagarna kommer vi att jobba med informationsflödet i MTB SMs mediekanaler såsom Instagram, Facebook och hemsidan.

Vill du vara med?

Vi tar tacksamt emot din hjälp eller input om du vill bidra. Kanske är du en hyfsad fotograf, en fena på film eller älskar att skriva texter?! Hör av dig till mig i så fall sandrasalinger@hotmail.com. Det är hur kul som helst att vara en del av Värnamos MTB SM, så tveka inte om du funderar. 

Tre Liljor som mötesplats.

2016 var Tre Liljor med och skötte matserveringen på Borgen Arena under SM dagarna vilket de gör 2017 också. Tre Liljor erbjuder även boende på hotellet till bra priser under SM dagarna. Det kommer förresten att finnas prisvärda paketerbjudande under hela våren för er som vill komma och testa banorna på Borgen Arena samt stanna över natt. 

SM organisationen får förmånen att använda Tre Liljor som mötesplats för funktionärsträffar, samabetspartnerträffar eller som idag när jag och Magda träffades och planerade. Vi hade även möte med Värnamo kommuns destinationsutvecklare. För oss är det av värde att SM blir ett känt arrangemang och en del i Värnamo kommuns arbete i att sätta Värnamo på kartan. Samtidigt som banorna är byggda för att lämna fotavtryck och kunna utnyttjas av alla invånare i all framtid. 

Arbetsgrupppen

Testade den nygrävda delen av SM-banan.

Igår var jag i Borgen och cyklade med anledning av att jag ville se och prova den nya SM-sträckningen. Passet blev 1 h 30 min, jag cyklade även till och från Borgen, ett par gånger upp och ner i slalombacken plus en skarv runt Stensnäsbacken. 

Fick guidning av Keith


Keith och Loveli mötte upp i bärsele. Jag var där före de och hann köra den nygrävda delen. Det första jag sade när jag såg Keith var spontant ”du är grym på att bygga banor!” 

För er som känner till SM-banan: efter ”Jonas dropp” tar man in vänster och cyklar uppför, genom doserade kurvor, nerför dropp, uppför igen, över en stenhäll och nerför en del av berget som grävts fram. Flowigt, tekniskt och krävande. Jag tog inte droppet och cyklade inte nerför stenhällen (men med lite teknisk support gör jag det). Jag känner mig osäker och är väldigt försiktig, men vet att det släpper ju mer man tränar. Keith var med och coachade mig på ett annat ställe vid ett dropp på SM-banan, kul.

Keith är min sambo och de skryter man inte om! Men man kan få nämna att jag återigen är positivt förundrad över vad han har kunnat göra med en igenvuxen skog. Han visade mig sina tankar i höstas och vi gick i skogen och kollade. Jag kunde inte för mitt liv se de möjligheterna som han såg. Med den erfarenheten han har sedan tidigare arbete på Isaberg och i Borgen, kreativt sinne, stort intresse, envishet och mycket energi går det mesta. Det har han visat mig många gånger och jag tänker också så vad gäller saker jag verkligen vill. Det mesta är möjligt.

Hela den nya sträckan är inte klar så vi gick in i skogen och kollade på resterande del. Jag blev svettig när jag såg ett planerat ”stup”, dels för att jag ska våga cykla ner men också för att ”någon”ska gräva och skapa det. 

Bilder på banor är alltid svårt men här kommer ett par. 

Jag var inte den första att prova.




Lerigt och blött igår, idag har vi minusgrader så nu blir det vinterhojen igen.

MTB SM 2017 har tagit fart. 

Idag gjorde vi en utflykt till Anderstorp för att kolla på deras nya projekt -en MTB bana som ska underhålla den ökade skara barn och vuxna som hittat till sporten. 

Stort cykelintresse i GGVV.

SM på Isaberg 2015 och SM i Värnamo 2016 har betytt mycket för det ökade intresset för cykel i vår region. 

Isaberg var en blomstrande vinteranläggning och död sommarstad tills Keith började bygga MTB-banor, och riktig fart blev det först när SM-banan och SM-tävlingen blev verklighet. Nu är det full rull på MTB cyklandet på Isaberg.

Värnamo har saknat cykelleder i allmänhet och byggda banor i synnerhet. Men med facebookgruppen Värnamo MTB, Friluftsfrämjandets cykelskola och SM-tävlingen har intresset och framförallt möjligheten att cykla MTB ökat lavinartat.

Grädden på moset för intresset är de svenska internationella framgångarna under 2016 -Jenny Rissveds OS-guld, Ida Janssons JVM-guld, Emil Lindes EM-guld, Martin Setterbergs EM-brons. De och många fler välkända inspiratörer såsom Emil Lindgren, Mattias Wengelin och Alexandra Engen har också spridit cykelglädje. Likaså har många cykelbloggare bidragit. 

Att SM i MTB kommer avgöras i Värnamo i sommar innebär dels att vi (jag, Keith och Loveli) får ett roligt cykeltokigt första halvår 2017. För Värnamo innebär det turism och fortsatt utveckling av möjligheter till en aktiv fritid. Småland får fortsätta visa att skogarna här passar för MTB. För MTB i Sverige kan det bidra till att lyfta sporten, vi jobbar på att få tävlingen sänd i SVT!

Här ser ni en ny del av SM-banan växa fram. Den delen som kallades ”en och halvan” kommer att ersättas med en mer teknisk MTB stig. 

Den nya sträckningen gör att SM MTB XCO banan blir kortare och därmed försvinner ”grusvägsdelen”

Lite allt möjligt men mest SM.

Bakom kulisserna.

Det är allt annat än lugnt så här dagarna före SM drar igång. Det mesta flyter på men visst knorras det lite här och var. Det hör nog till stora arrangemang.


Arenan har tagit form och fyra mattält är utställda, kravallstaket är uppe, pinnar för bandning är islagna, bandning är påbörjad, reklamskyltar börjar komma upp, pilning från anslutningsvägar är uppe, wi-fi är fixat, ljudet är under bearbetning och vi jobbar på med sociala medier och hemsida. 

Det sociala flödet och försnacket med åkarna är i princip jag som står för. Vi har fått stor hjälp med webben av Netmine, ett lokalt företag. 

Magdalena på Netmine är min stöttepelare och kommer att vara med mig (eller förresten jag med henne) i Netminetältet alla dagar under SM. Vi ska rapportera så gott vi hinner. 

Orka hela vägen

Keith är involverad i allt. Jag är höggravid och har väl troligtvis bara tre veckor kvar till födande av ett barn. Nu gäller det att bita ihop och orka ända in i mål, efter SM lär det bli lugnare. 

Samtidigt som vi är hårt belastade och längtar till det är över är det väldigt roligt och givande. 

Fö kommer vi ha mer eller mindre hela familjen involverade på ett eller annat sätt i år, det känns också jättekul. Värdefullt att de får och vill uppleva de galenheter vi tar oss an. 

Träning. 

För mig är det viktigt att hinna med ett litet träningspass och något litet bakande. Så det har jag prioriterat in. Kändes bättre när jag cyklade med svägerskan i lördags än passet innan. 

Sol med. Trevligt men ack så jobbigt för mig som rök på vätskebrist dagen efter. Helt utslagen i söndags. Det är märkligt vad känslig jag är. 


Älskar den här cykeln. Trek boone 9.

SM-banan.

  Igår kväll ägnade jag och Keith tre timmar åt att märka upp SM-banan. Vi åkte fyrhjuling där det var möjligt och gick resten, det blev många steg och höjdmeter på räknaren. Och för mig med gravidmage var det en utmaning att börja sig ner de dryga hundra gångerna för att häfta fast pilarna. 

Blå pilar gäller. A och B vägar är utmarkerade där de finns. Olika banlängd för olika klasser är pilade. 

Banan

SM-banan är verkligen rolig. 

Jag är inte riktigt objektiv i värderingen av banan, jag är inte en utpräglad XCO cyklist och jag har inte cyklat den exakta sträckningen. Men jag kan delge er min bild av banan ändå.

Som helhet anser jag att SM banan har ett bra flow, är tekniskt utmanande för den som väljer A spår och profilen med mycket kupering gör den krävande.

Dropp, hopp, pumptrack, stenkista, branta partier förekommer. 

Banan saknar längre stigningar och därmed saknas också långa nedförs. 

Största delen är naturstig. Det finns gott om fina naturliga inslag med stenhällar, rötter och stigar. Och omkörningsmöjligheterna  är många. 

Här ser man en del av stadion. Längst upp till höger är ett av droppen.  Brant nerför med ett efterföljande dropp.
 Rötter

 Ett roligt parti där man kan välja väg  ner.

 Nygrävt parti ca 1 km före varvning. 

 
Varvet är fullt cyklingsbart även om det kommer att ske justeringar och förbättringar. Känn er välkomna till Värnamo för att cykla och testa 2016 års SM-bana.