Togethernesscykling #2

 Betydligt kyligare och mörkare men det lät inte hindra ca 25 tjejer att ansluta till dagens cykelträning. 

De flesta var utrustade med lampor vilket gjorde det möjligt att prova på att cykla en runda i skogen före teknikövningsbanan. Keith hade hittat på nya övningar som främjade att träna svängar, viktfördelning, balans, fart och mod. 

Jag har känt mig krasslig och fick nöja mig att stå vid sidan och se de andra ha kul på hjul. För så såg det ut. Denna gången var det mer avslappnat både på cyklarna och inne i fikarummet. Härligt! 

Här gick det ut på att kunna ta sig genom den vita ramen.  

 Halloweenfika med pumpabröd och skallar på dumlekakor. Återkommer med recept på pumpabrödet för er som gillar sådant.

    
Det verkar som att det finns ett stort intresse för fortsatt gemensam cykling med tjejer. Det tar jag till mig och längtar efter våren. Då skulle det vara väldigt roligt att kunna få guida på stigar i ljuset och ta sig an både uppförs och utförs tillsammans. Plus att man ser lite bättre vilka man cyklar tillsammans med. 

Tack för dessa två #togetherness tisdagar. Både ledare, kökspersonal, Borgenstugan och ni som deltog gjorde det hela till toppenkvällar. Med hjärta för hjärtat. Det är bra det. 

Alla kan.

Jag tänker ofta på hur olika kön får olika förutsättningar. Vi är en bit på väg men långt ifrån hur det kunde vara. Det är tydligt inom vår sport, cykling. Till och med igår, på det lilla klubbmästerskapet, bjöds tjejerna in med armbågen och med devisen att ”tjejer inte kan”. Det var också en av anledningarna till att jag bytte klubb för ett par år sedan, den usla könspolitiken men också för att man såg ner på mountainbike och människors prestationer överlag. Jag har aldrig (aldrig) blivit coachad och uppmuntrad att prova på att tävla i cykel men däremot fick jag flera samtal om att jag inte borde ställa upp då jag hade anmält mig i en cykeltävling. Kanske var de rädda för att jag skulle göra bort mig i deras kläder? Klart att jag skulle det, jag hade ju aldrig blivit visad hur det fungerar i en cykeltävling! Hur skulle jag veta hur man placerar sig i en klunga eller hur skulle jag kunna föreställa mig att det rycktes för att trötta ut och bli av med tävlande. Däremot var jag tillräckligt motiverad, tränad och hade bra kondition (jag körde Vätternrundan på under 8 timmar), så det tog inte så många tävlingar förrän jag fattade galoppen och tyckte det var roligt och märkte resultat. Men jag bar aldrig upp den klubbdräkten med stolthet, jag kände mig aldrig som en av de, jag var inte helt välkommen i gänget. Kanske är det fler cykelklubbar som jobbar mot istället för med medlemmarna, då tänker jag på både tjejer och killar. Det är så viktigt med värdskapet, tilltron och riktig togetherness. Vi måste känna oss trygga för att våga utmana oss själva. Vi måste få misslyckas för att lyckas.

Så jag menar att all coaching är viktig. För både nybörjaren och proffset. Killar och tjejer.

Prova på cykling.

Eftersom det är så få tjejer som cyklar vänder jag mig särskilt till er. Jag vill att fler tjejer ska cykla och ha roligt tillsammans. 
Jag vill erbjuda er tjejer, som är nyfikna på mountainbike, en möjlighet att prova på tillsammans med mig. Där kan ni ställa alla frågor om cykelinställning, växlar, bromsar, utrustning mm. Vi träffas i Borgen och går igenom grunderna vid minst ett par tillfällen för att ni ska komma igång och känna er bekväma med och på cykeln. Vi cyklar, fikar och pratar. Allt tillsammans #togheterness.

Första datum är 20 oktober. Inbjudan kommer inom kort.

Jag önskar och hoppas också kunna coacha en grupp som är i valet och kvalet att ta steget att genomföra ett motionslopp eller en tävling.